Visioner i svenskt filmavtal?

Håkan Bjerking, ordförande för Sveriges regissörer. Foto: Hugo Lavett

- Vi ska bygga visionen för svensk film, vi vill garantera 500 miljoner per år och vi vill inte att det ska behövas äskas år från år. Och vi vill att det ska avsättas 100 miljoner till filmer som inte ska behöva ta några kommersiella eller kortsiktiga hänsyner.

Men även om Håkan Bjerking är en visionär av stora mått är han en krass realist när det kommer till vad han tror att utredaren kommer att säga:
   – När Svegfors sätter igång med sina första diskussioner med oss i filmbranschen så vill han att vi ska sitta ner i båten och inse att vi befinner oss mitt i en ekonomisk kris nu så vi kan inte kräva mer pengar till svensk film. Vi kan inte kräva full finansiering av det här avtalet. Vi kan inte kräva att vi ska ha en statlig filmpolitik, det är ingen idé för finans kommer aldrig att gå med på att ge de här pengarna som vi vill ha till svensk film. Och när man börjar så, när man har det som första attackpunkt, då är man fel ute. Det finns liksom ingen svensk filmvåg som kan börja rulla om man inte har en vision.

Det här med visioner och svensk film, har vi inte hört det förut? Jo, i Bo Widerbergs stridsskrift Visionen i svensk film som kom 1962. Widerberg slog ett slag för kvalitetsfilmen. Han skrev att om svensk film ska ta sig upp ur den provinsialism den kört fast i, så måste en individuell begåvning få chansen att löpa banan runt med sin vision. Hinner han inte ända fram, har det åtminstone fläktat om hans framfart.

När filmavtalet på initiativ av Harry Schein slöts året efter, 1963, sågs det som en kulturpolitisk kulturgärning. Nu, nästan 50 år senare, är alla i filmbranschen överens om att svensk filmpolitik inte har hängt med i branschens utveckling. Villkoren är inte dom samma som på 60-talet.
   Regissören Stefan Jarl skrev 1998 en uppföljare på Widerbergs Visionen i Svensk film, med tillägget - Vart tog den vägen? Till Norge, om du frågar Håkan Bjerking. Till deras kulturminister Trond Giske, som lägger dubbelt så mycket pengar på filmen än vad Sverige gör. Men pengar och visioner, hur hänger det ihop?
   - Med mer pengar till svensk film så vågar fler svenska regissörer sticka ut och stå för sin vision. Om vi tittar på ett sådant utmärkt svenskt exempel som Låt den rätte komma in, som Thomas Alfredsson regisserade. Det är ju en film som sticker ut, som vinner priser över hela världen, som gör att Thomas kan åka utomlands och få erbjudanden där. För att han kan genomföra den regissörsvision som han vågar stå upp för, säger Håkan Bjerking.

Hugo Lavett, SR Kulturnytt
hugo.lavett@sr.se