P1

Publicerat

Samtal och debatt om mediefrågor med Åke Pettersson

P1 lördag kl 15.30, repris söndag kl 12.00 och natt mot tisdag kl 01.03.


"Spelet bakom rubrikerna":
Månson om etablerade medier
som slirar på de få regelverken

Publicerat

- Lördag 06 februari 2010 kl 15:35

Bengt Frithiofsson ger dryckestips, men får inte tipsa om sina egna viner. Allt enligt boken Spelet bakom rubrikerna   Foto: Krister Nordin/Scanpix

I veckan har Sydsvenskans tidigare chefredaktör Hans Månson suttit i något så sällsynt som en tryckfrihetsrättegång, stämd för grovt förtal. Men Månson friades.

Samtidigt kommer hans bok "Spelet bakom rubrikerna" ut. Undertitel:"Om journalister, journalistik och det personliga ansvaret".

I boken visar han mängder av exempel på att även våra mest etablerade massmedier ofta tillåter sig att slira på regelverken.

 

Hans Månson som skrivit boken Spelet bakom rubrikerna Varför finns Zlatans Ibrahimovic sko i närbild på nyhetsplats i Expressen? Hur lätt är det att få en gratisresa till Israel? 

Hur lyckas Sveriges Television göra dyra program utan att självt betala så mycket? Varför skriver Bonniertidningarna så mycket om TV4:s program?

Många inblandade

Inom branschen är slirandet på regelverken inget nytt eftersom många på ett eller annat sätt, i större eller mindre utsträckning, är inblandade.

Det kan handla om crosspromotion, indirekt sponsring, textreklam, betald journalistik och så vidare i en lång rad.

Flera Publicerat?

Varje kapitel i boken "Spelet bakom rubrikerna" skulle lätt kunna bli ett helt Publicerat-program. Men vi ska tillsammans med Hans Månson försöka hinna igenom en del av alla de egna och andras exempel boken visar upp.

Sedan kan gärna några av de omdiskuterade höra av sig, så lovar vi att gå vidare, att utveckla deras fall. 

Steffo Törnquist under Barista Cup, Beige Awards som hålls på Bonnier konferenscenter. Sex tävlande finalister slås om vem som kan göra den bästa espresson, cappuccinon samt signaturdrink. Beige Awards är momentet med ett särskilt pris till den som gör den godaste latten. Foto: Ida Eklund/Scanpix Indirekt sponsring

Det kan gälla vinexperten Bengt Frithjofsson, som i varje fall inte tillåts göra reklam för sina egna viner. Eller hans ostkännar-kollega Steffo Törnquist?

Eller kanske en diskussion om Sveriges Televisions indirekta sponsring? Något som Hans Månson hävdar att SVT lever gott på.Läs ett utdrag här (word)

Till samma slutsats kommer Riksrevisionsverket.  

I det fördolda

Journalistik är att berätta om vad som hänt. Journalistiken ska avslöja, ge bakgrund, förklara och informera. Men det ingår också i uppdraget att det ska ske korrekt och allsidigt, utan dolda påtryckningar - fritt från jäv och ekonomiska smörjmedel.

Spelet bakom rubrikernas omslag Ändå så struntar journalister och medier ibland i de frivilliga, ganska få, men dock gemensamma spelreglerna. Och ställs mycket sällan - som Månson i veckan - till svars.

Frågan är vad det kan bero på? Och vad man kan man i så fall göra åt problemen?

Bred erfarenhet

Hans Månson har tillbringat större delen av sitt yrkesliv på de stora nyhetsredaktionerna, främst i Stockholm.

Men även varit gästprofessor i praktisk journalistik på JMG i Göteborg.

Om bokutgivning

Ett kapitel i hans bok har rubriken "Gemensam recensionsdag startmotor i försäljningen". De som bryter mot detta datum kan råka illa ut. 

Så hur ser han då på att Publicerat uppmärksammar hans bok redan innan den är utgiven?

Vad är det nu för speciellt med Zlatans nya, gula skor? Det visste Expressen allt om Foto:David Ramos/AP/Scanpix

Kommentera här (3 kommentarer)

Publicerat helt om radions
absolut viktigaste del - ljudet

Publicerat

- Lördag 30 januari 2010 kl 15:35

Björn Carlsson från SR:s utvecklingsenhet, tidigare ansvarig för Sveriges Radios hörbarhetsprojekt Foto:Torbjörn Andersson/SR Gotland

Det är svårt att höra när det ligger bakgrundsljud under talet.

Olidligt när musik och tal sänds på så olika nivåer.

Varför blir det helt tyst i radion i bland?

De här hör till de vanligaste frågorna och klagomålen som strömmat in till Sveriges Radios Lyssnarkontakt. Samtidigt visar en färsk undersökning att 82 procent av den svenska befolkningen anser att Sveriges Radio har bra ljud och god hörbarhet.

Hans-Erik Järvenhag, bitr teknisk chef på SRs programenhet

Men det är naturligtvis meningen att alla lyssnare ska tycka att ljudet är bra och hörbarheten god. Så var ligger problemen?

Det diskuterar vi med två erfarna ljudtekniker och sänder hela Publicerat i form av Lyssnarkontakt.

Tidigare musiktekniker

Beredd att svara på lyssnarnas frågor är Hans-Erik Järvenhag, biträdande teknisk chef på programenheten i Stockholm. Han har dessutom tidigare lång erfarenhet som musiktekniker.

Speciellt hörbarhetsprojekt

Diskuterar ljudfrågorna gör dessutom Björn Carlsson från SR:s utvecklingsenhet, tidigare teknisk chef på SR Gotland. Carlsson har också hållit i det så kallade hörbarhetsprojektet på Sveriges Radio.

Många frågor

Frågorna till Lyssnarkontakt@sr.se om ljud och hörbarhet är många. Du kan ta del av de som nått oss bara den senaste veckan genom att› klicka här .

Radio är fantastiskt, men...

Radio är fantastiskt - ett enkelt och billigt massmedium, brukar det hela.

Men det finns ändå flera ställen i "ljudkedjan" ett fel eller ett problem kan uppstå. Det gäller ända från inspelningstillfället till det att ljudet når vår radioapparat - eller för den delen dator, webbradio, mobil eller mp3-spelare.

Radioproducenterna redigerar oftast sina inslag och program vid ett skrivbord via hörlurar, vilket kan ge en missvisande bild av lyssningen/ljudet Foto:Claudio Bresciani/Scanpix Svårare rädda ljud?

Tidigare kunde ljudtekniker "rädda" dåligt ljud genom att filtrera bort det som störde, höja och sänka ljudnivåerna osv. Numera görs det här jobbet oftast av journalisterna själva vid en dator, där möjligheterna är mer begränsade samtidigt som ljudbehandlingen är enklare.

Och det vanliga är att "ljudproducenterna", dvs reportrarna sitter vid ett skrivbord och lyssnar och redigerar på datorns ljudbehandlingsprogram, och ljudet kommer via hörlurar.   

Teknik vid direktsändning

Vid större direktsändningar sköter oftast ljudtekniker sändningen.

Men fel kan uppstå i flera andra led i ljudkedjan också. När ljudet tankas in, när det sänds vidare, och slutligen tas emot i våra radioapprater. 

Eller lyssnar du via en fin ljudanläggning? Även detta spelar naturligtvis stor roll i vilket det slutliga ljudet blir.

Radiosporten tillhör de mera komplicerade direktsändningarna, ändå blir det sällan fel här. Foto:Bertil Ericson/Scanpix   

YTTERLIGARE FRÅGOR EFTER PROGRAMMETS SLUT

Här några lyssnarfrågor som inte fick plats i programmet: 

Vi bad Hans-Erik Järvenhag om besked: Hur förfara med Publicerats ljudbädd under löpet i början av programmet? Det upplevs som störande av en några lyssnare, eftersom det är ett bakgrundsljud. Men är samtidigt en etablerad del av programmets form.

Och vad säger Björn Carlsson om det lyssnaren Sören Nyström i Linköping tagit upp, nämligen att ivriga medverkande ofta talar i munnen på varandra?

Andra lyssnare tycker att flera programledare i Sveriges Radio ofta talar för fort. Stämmer detta?

Flitige radiolyssnaren Carin Åberg gillar inte att väderfolket på SMHI ofta blir brutalt avbrutna, till exempel av en nyhetssändning. Det hade en ljudtekniker skött mycket snyggare än SR:s automatik.

Åberg undrar också om och varför flera program komprimeras, det vill säga att ljudet trycks i hop - kanske för mycket och ofta?   

Lyssna härintill!    

   Några ytterligare lyssnarfrågor får svar

Kommentera här (10 kommentarer)

Ger medierna Sverigedemokraterna
fullkomligt oproportionerligt utrymme?

Publicerat

- Lördag 23 januari 2010 kl 15:35

Jimmie Åkesson, dubbelt fotograferad vid ett torgmöte (Foto:Fredrik Person/Scanpix)

"Sverigedemokraterna gynnas också av att medierna hyser ett fullkomligt oproportionerligt stort intresse för det lilla extremistpartiet". Det skrev statsvetare Björn Johnson vid Malmö högskola i en debattartikel.

Stämmer detta?

Och hur kommer Sverigedemokraterna att bevakas fram tills valet i höst?

Lena Sundström Det diskuterar tre journalister som alla gett ut böcker mer eller mindre i ämnet.

Lena Sundström, författare och journalist, som bland annat skrivit boken "Världens lyckligaste folk". Boken handlar inte minst om de danska medierna och Dansk Folkeparti.

In på skinnet

Vidare Pontus Mattsson, inrikesreporter på Ekot, som gett ut "Sverigedemokraterna in på bara skinnet" efter att ha följt partiet i många år. Pontus Mattson - politisk reporter på Ekot

Och Niklas Orrenius, reporter på Sydsvenskan som också skrivit mycket om partiet. Flera av hans reportage i skilda ämnen finns samlade i boken "Här är allt så perfekt".

Ny bok på gång 

Just nu håller han på att skriva klart en bok enbart om Sverigedemokraterna. Den boken beräknas komma ut i april.

Niklas Orrenius I måndags fick Orrenius dessutom Olle Stenholms minnespris för "en tidig och stilsäker skildring av Sverigedemokraterna men också för ett ifrågasättande av den egna journalistrollen".

På DN Debatt

I programmet utvecklar också statsvetare Björn Johnson kort sin syn frågorna.

Citatet i ingressen här ovan kommer frånDN Debatt den 12 december 2009 och handlar främst om hur politiker i andra partier hanterar och bör hantera "uppstickarpartiet" Sverigedemokraterna, allt enligt Johnson.

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson  presenterar sin EU-politik inför EU-valet i somras Foto: Fredrik Persson/Scanpix

NÄSTA VECKA LYSSNARKONTAKT - MEST OM HÖRBARHET  

Och nästa vecka sänder vi som utlovat ett Lyssnarkontakt i Publicerat om en del av de frågor som kommer till lyssnarkontakt@sr.se Eller till Lyssnarkontakt 21101 Malmö. Det kommer att handla mest om ljudet i radion. Något som flera lyssnare har många synpunkter på...

Har du också sådana - hör av dig du med! Det kan handla om allt som har med Sveriges Radios programverksamhet att göra. Läs mer på Lyssnarkontakts hemsida! (Klicka dig dit här ovanför till vänster)

Kommentera här (6 kommentarer)

Stoppar tystnadens konspiration
filmen "Marken talar arabiska"?

Publicerat

- Lördag 16 januari 2010 kl 15:35

En bild från det mestadels lugna Palestina före 1948. Bilden från filmen La Terre parle arabe

Den franska dokumentärfilmen "La Terre parle arabe", som ger den palestinska sidans syn på det som hände i Palestina före 1948, har vunnit flera festilvalpriser.

Men den har hittills inte visats av något västligt tv-bolag.

Vi undrar varför?

Maryse Gargour har gjort filmen La Terre parle arabe -En "tystnadens konspiration"? Tv-kanalerna är rädda för att chocka tittarna och skapa uppståndelse, tror filmaren Maryse Gargour, som gjort filmen.

Stoppad i Frankrike

France 5 köpte snabbt dokumentären. Men efter några månader blev det stopp.

Sveriges Televisions inköpare rekommenderade också filmen. Men den köptes aldrig in. Den som sade nej var Otto Fagerstedt - projektledare påSVT:s Dokumentärredaktion .

Vi har bjudit in Otto Fagerstedt för att få en förklaring till varför de svenska tittarna inte får se filmen.

Otto Fagerstedt - projektledare på SVT:s dokumentärredaktion "Två land, ett folk"

Vi har dessutom bett Sören Wibeck - medarbetare på P1:s› Människor och tro - att se och kommentera filmen. Wibeck har nyligen gett ut boken "Ett land, två folk", som handlar just om konflikten Israel-Palestina. Inte minst historien före 1948.

Opublicerat material

-Jag hoppas fortfarande att filmen ska visas. Den bygger ju helt på hittills opublicerat material från israeliska arkiv, säger Maryse Gargour.

-Och jag anser att västs tittare har rätt att få båda sidors beskrivning av vad som hände första halvan av 1900-talet. Inte bara den israeliska. 

Medveten fördrivning? 

Filmen går ut på att den sionistiska rörelsen medvetet arbetade på att fördriva palestinierna långt före 1948, samtidigt som marken var arabisk, det vill säga palestinsk.

Själv anser Gargour att hon arbetat på ett fullständigt normalt journalistiskt sätt när hon gjort filmen.

Sören Wibeck från P1:s Människor och tro har sett och kommenterar filmen Israeliska arkiv öppna

Och den består förvisso helt av ljud, bilder, dokument och tidningsklipp från 1900-talets första hälft som hon funnit under tre års grävande i arkiven. Där har hon också hittat citat av flera av  sionisternas kända ledare som till exempel David Ben-Gurion och Chaim Weizmann. De blev senare Israels förste premiärminister respektive president.

Historiker från Surrey

En palestinsk historiker i Storbritannien leder berättelsen framåt. Dessutom innehåller filmen intervjuer med palestinier som fördrevs 1948.

Är det så att den palestinska sidan har svårare att nå ut med sin version av vad som hände då?

Kan den sidans version inte visas utan efterföljande debatt?

Råder det en sorts tystnadens konspiration, som Maryse Gargour antyder?

Visats i Al Jazira English

Måste man kanske till och med ta upp hur illa judarna behandlades under andra världskriget för att kunna visa en film typ La terre parle arabe? Det tyckte någon av dem som kritiserade filmen under en festivaldebatt.

Tilläggas kan att filmen visats i Al Jazira English och av några andra arabiska tv-kanaler.

La Terre parle arabe bygger mycket på tidningsklipp och dokument

DAGS FÖR NY LYSSNARKONTAKT

Nästa vecka - eller möjligen veckan därpå - är det dags att sända ett Publicerat i form av Lyssnarkontakt. Så har du synpunkter på programverksamheten inom Sveriges Radio - eller vill diskutera ett speciellt program, eller något annat - hör av dig till lyssnarkontakt@sr.se

Eller skriv till Lyssnarkontakt 21101 Malmö.

Ljudliga problem vanliga

Många av er som hör av er till Lyssnarkontakt har synpunkter på ljudet i radio, hörbarheten. Så det är möjligt att det är just ljudet i ljudradion vi koncenterar oss på den här gången...

Kommentera här (12 kommentarer)

Fängslade journalisten Dawit Isaak

Dawit Isaak. Foto: PRB
Dawit Isaak har nu suttit fängslad i Eritrea under:

Läs mer på Dawit Isaak-sidan

Mark Thompson, BBC

Mark Thompson - BBCs generaldirektör

Hör den oredigerade intervjun med BBC:s generaldirektör Mark Thompson den 8 maj 2009. Intervjuad av Åke Pettersson.

Klipp ur arkiven

Intresserad av hur medierna diskuterades förr i tiden?
Läs mer och lyssna här!

Mediekritik ur Sveriges Radios arkiv

Kontakta oss

Publicerat
Sveriges Radio
Baltzarsgatan 16
211 01 Malmö

040-666 55 00
publicerat@sr.se

Genvägar