När ideologin kidnappar konsten. Och när ideologi blir konst.

                                                                                                                                                

Häromveckan var det premiär på Stockholms stadsteater för Daniel Lind Lagerlöfs tolkning av Bröderna Leijonhjärta, en av julens familjeföreställningar. Där Astrid Lindgrens omtyckta saga får vara just en saga.

Men tidigare i höstas har just Astrid Lindgrens böcker hamnat i den politiska retoriken. Och riktigt hettade det till när Sverigedemokraterna under sina partidagar blandade ihop vårt gemensamma kulturarv med  sin ideologiska agenda.

På Nationalmuseum i Stockholm visas nu samtidigt en av romantikens stora målare Caspar David Friedrich. Också han var under en period en konstnär som efter sin egen död ofrivilligt blev ideologiserad. Det var på 30-talet i Tyskland som nazisterna omfamnade hans romantiska landskap.

En genomträngande analys av hur skogen blev nazistisk ideologi görs av konstnären Ann Böttcher som är med på en sidoutställning till Caspar David Friedrich på Nationalmuseum. Snittet har träffat Ann Böttcher och pratat om hur granskogen och det nordiska landskapet blev en av stöttepelarna för de tyska nazisterna.

Sen har vi lagt örat mot medias bevakning av en av vår tids stora politiska profiler Barak Obama och funderat över hur en till en början välvillig rapportering nästan lämnat verkligheten och antagit fiktiva proportioner.

Programledare: Cecilia Blomberg

Om att gå över sina gränser. Eller - Befria fröken Julie från rikssvenskan

                                                                                                                                                       

Över landet talar skådespelarna en enda dialekt på scenen; rikssvenska, och på teaterhögskolan i Stockholm slipar studenterna på sina vokaler och den rätta språkmelodin.

Marall Nasiri försöker erövra den svala och välklingande fröken Julie, men trivs bättre som den fula och utstötta Rickard III.  Men kanske är det dags att befria klassiker som fröken Julie från fördomar om hur hon ska låta?      

Längre ner på Valhallavägen i Stockholm  besöker Snittet japanska musikstuderande på musikhögskolan. Unga och ensamma vallfärdar japanska musiker till Europa. Här kan de insupa den rätta atmosfären för att spela klassisk musik, säger de. Så långt bort från japanska influenser som möjligt.

Andres Lokko på Dramaten.

Snittet den här veckan tittar närmare på vilka gränser som vissa anser inte ska överskridas. Men vi träffar också de som tagit steget in något helt okänt. På Dramatens stora scen sår nu krönikören och journalisten Andres Lokko – helt utan skådespelarvana. Och i Göteborgsoperans föreställning Black Biist tar Elin Klinga klivet in i ett danskompani. Ett helt nytt språk som dessutom är fysiskt mycket krävande. Hur är det att göra någonting så olikt det man brukar göra? Att göra någonting man egentligen inte kan?

Programledare: Anneli Dufva

Sydafrika – Sverige
Ett evigt pågående kulturutbyte?

                                                                                                                                                  

Vad blir det för konst, teater och opera när olika kulturer möts i nära samarbeten? Den frågan undersöks i Snittet den här veckan med anledning av två nya föreställningar.

I helgen var det Sverigepremiär på Norrlandsoperan för Julie, Phillipe Boesmans omtalade kammaropera från 2005 som bygger på Strindbergs Fröken Julie. Handlingen här är förlagd till Afrika i mitten av 30-talet under kolonialismens sista skälvande dagar, där Jean och Kristin gestaltas av två sydafrikanska sångare. Kerstin Berggren undersöker hur klassproblematiken har bytts ut mot en fråga om etnicitet.

Och den 20 november är det svensk premiär för Transit, en föreställning gjord av Dramaten i Stockholm och New Africa Theatre i Kapstaden. Ett flygplan på väg från Kapstaden till Sverige tvingas nödlanda på en öde militärflygplats och under den långa väntan börjar passagerarna dela sina livshistorier. Tor Billgren har sett uppsättningen i Kapstaden och träffat skådespelare och regissör.

Dessutom hörs konstnären Cecilia Parsberg i Snittet. Nu är hon mest engagerad i frågor och konstprojekt i samarbete med Palestina. Men för nio år sedan jobbade Cecilia Parsberg också i Sydafrika. Vad betyder de sydafrikanska erfarenheterna för henne idag? Och vilka kunskaper fick hon med sig efter att  projekten lagts till meritlistan?

Programledare: Cecilia Blomberg

Tyskland efter muren och HBT-temats allmänna status

                                                                                                                                                    

En av Tysklands mest efterfrågade konstnärer Thomas Demand är just nu aktuell med en utställning på Neue Nationalgalerie i Berlin om tysk samtidshistoria under de senaste 60 åren. Yvonne Ihmels har träffat honom och den tyske pressfotografen Harald Schmitt som arbetar på veckotidningen Stern. Under många år var han stationerad i Östtyskland och kunde följa Hoenecker på nära håll. Hur förändrat är Europa egentligen efter murens fall?

På andra sidan spegeln, aktuell föreställning på Dramalabbet. Dessutom handlar Snittet den här veckan om HBT-temats allmänna status på teatern och i debatten. På andra sidan spegeln, heter en helt nyskriven pjäs som nu går att se på Dramalabbet i Stockholm. Föreställningen rör sig kring den aktuella frågan om icke-heterosexuellas situation i Litauen. Den 1 mars nästa år träder nämligen en ny lag i kraft i Litauen - en lag som förbjuder positiv information om homo-, bi- och transpersoner.

Anneli Dufva tog sig till Dramalabbet, inför premiären, för att höra mer om hur de förhåller sig till sitt HBT-tema. Dessutom sökte hon upp författaren och journalisten Johan Hilton, vars reportagebok om hatbrott mot homosexuella män, No tears for queers, dramatiserats och just nu spelas på Riksteatern.

Programledare: Karsten Thurfjell

Gud smyger sig in

Samtidigt som humanisterna driver kampanj om att Gud nog inte finns och debattörer gått ut och bekänt sig till ateismen, så har en annan och motsatt rörelse visat sig allt tydligare i kulturlivet. Fler och fler kulturutövare närmar sig det kristna kulturarv vi ändå har, och vi hittar exempel inom allt från ny svensk popmusik till undergroundserier. Kristna teman skymtar i låtar av Jennie Abrahamson, Jonathan Johansson och bandet Ingenting. Teologen Ann Heberlein för ett samtal med Gud i sin bok "Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva längre", vi finner det hos Alex Schulman och förstås Jonas Gardell. Och så har den legendariske serietecknaren Robert Crumb, undergroundkulturens skapare, gjort sin tolkning av Bibelns första mosebok. I fem år har Crumb arbetat med projektet som släpps samtidigt i arton länder.

Ni träffar dem alla i Snittet.

Programledare: Karsten Thurfjell