Den samiska trumman spelade förr en viktig roll när samerna ville komma i kontakt med gudarna. Genom trumman kunde de få reda på gudarnas vilja och få råd om hur de skulle bete sig i olika situationer. Kristna missionärer och forskare såg däremot trumman som trolldom och förstörde därför nästan allihop. I dagarna disputerar religionshistorikern Rolf Christoffersson på en avhandling om den samiska trumman, och i dagens program visar han hur det gick till när samerna använde trummorna för att spå in i framtiden.

Dessutom uppmärksammas att den amerikanska teveserien ”24” nu startar med en ny säsong. I serien får vi följa agenten Jack Bauers kamp mot terrorister, men serien präglas av en hjältekultur och våldsideologi som tillsammans med dess bild av muslimer kan få konsekvenser även i verkliga livet. Det säger religionshistorikern Per-Erik Nilsson som skriver på en bok om ”24”.

Programledare är Urban Björstadius.

I veckans Vetenskapsradion Forum uppmärksammas att Rolandssången nu för första gången kommer i en fullständig metrisk översättning till svenska. Det är den äldsta bevarade så kallade hjältesången och den handlar om kung Karl den stores kamp mot morerna under 700-talet. Det är också det första litterära verk som skrivits på ett språk som kan kallas franska och sången har haft en viktig roll i litteraturhistorien. Det berättar Leif Duprez som har doktorerat på Rolandssången och som tillsammans med Gunnar Carlstedt har översatt och tolkat den.

Dessutom handlar det om urban ljuddesign. I många städer är buller ett stort problem, något som kan motverkas genom att man med högtalare förstärker de naturliga ljud som finns i form av porlande fontäner, vindsus i träden och fågelkvitter. Det säger Björn Hellström som är professor i urban ljuddesign vid Konstfack i Stockholm.

Programledare är Urban Björstadius.

I år är det fyrahundra år sedan Caravaggio dog, en av konsthistoriens verkligt stora namn. Med sin realism som inte väjer för det osköna eller fula och med sina mörka målningar där motivet är ljussatt som i en strålkastarbelysning så bildade han skola för många efterföljare. Med anledning av fyrahundraårsfirandet så visar Nationalmuseum i Stockholm två nästan identiska målningar som båda föreställer den helige Franciscus – två målningar, varav den ena är en kopia. Det visar nya forskningsrön efter att italienska forskare studerat målningarna med bland annat röntgen. Vi hör konstvetaren Per Hedström som är intendent och ansvarig för utställningen.

I den sista delen i serien om animerad film berättar filmvetaren Midhat Ajanovic om en för oss svenskar välkänd figur – Professor Balthazar.

Programledare är Urban Björstadius.

Just nu pågår en fullkomlig vampyrboom på film och tv, och det senaste bidraget är filmen Daybreakers som har biopremiär på fredag. Filmen utspelas år 2019 då en mystisk farsot har förvandlat majoriteten av jordens befolkning till vampyrer, men en liten grupp människor har gått under jorden och kämpar för mänsklighetens överlevnad. Vetenskapsradion Forum tog med sig vampyrforskaren Anna Höglund till biosalongen. Hon disputerade i höstas i litteraturvetenskap på en avhandling om vampyrberättelser från 1700-talet fram till idag, och hon säger att dagens vampyrer ofta beskrivs som undersköna tonårspojkar eller chevalereska gentlemän som vi kan identifiera oss med. Men efter en period med dessa rara helyllevampyrer verkar publiken längta efter lite tuffare tag, något som levereras i Daybreakers.

I den tredje delen i serien om tecknad film berättar filmvetaren Midhat Ajanovic om en av filmanimationens verkliga giganter - Walt Disney.

Programledare är Urban Björstadius.

I en tid när digitalkameror finns i var och varannan mobiltelefon och vi laddar upp våra digitala foton på sajter som Flickr eller Facebook, så har våra arkiv och museer varit desto långsammare med att anamma den nya tekniken. Trots att de ruvar på kulturhistoriska fotoskatter så har de inte lagt upp mer än en bråkdel av sina bilder på webben, och den som vill botanisera bland bilderna måste alltså bege sig till respektive arkiv för att på ort och ställe bläddra bland fotografierna. Allt fler arkiv och museer lägger dock ut sina fotosamlingar på webben, något som får effekter både för upphovsrätten och för hur vi ser på vad som är ett fotografi. Det säger konstvetaren Anna Dahlgren vid Nordiska Museet, som tillsammans med Pelle Snickars är redaktör för den nya forskningsantologin ”I bildarkivet, om fotografi och digitaliseringens effekter”.

I dagarna är det 100 år sedan Sveriges första långfilm hade premiär. Filmen som visades för första gången 9 januari 1910 var en filmatisering av den då folkkära teaterpjäsen Värmlänningarna. Vår krönikör filmforskaren Anne Bachmann har tittat närmare på filmen.

I den andra delen i vår serie om tecknad film berättar filmvetaren Midhat Ajanovic om filmanimatörerna Winsor McCay, Victor Bergdahl, Viking Eggeling och Walt Disney.

Programledare är Urban Björstadius.