Råvarubaserade länder kan leva på stor fot. Men beroendet av en stor inkomst kan också hämma utvecklingen inom andra branscher. Norrmännen har sparat sina oljepengar i oljefonden som bland annat bidragit till att Norge har klarat sig bra under den nuvarande ekonomiska krisen. I andra oljeländer som Venezuela hoppas regeringen att tillgången på råvaran och oljeindustrin ska leda till att landet byggt en helt ny ekonomi. Men hur sårbar är en "monoekonomi"? Det var utgångspunkten för veckans diskussion mellan Thina Saltvedt, oljeanalytiker på Nordea i Oslo, och Hans Sjögren, professor i ekonomisk historia på Handelshögskolan i Stockholm.

Redan i somras såg man tecken på vändning i världsekonomin. Skräcken för total kollaps försvann och nu börjar en mer positiv utveckling också synas i siffror och prognoser. Minussiffror för tillväxten skiftar till plus. Men återhämtningen kommer att se olika ut i olika delar av världen och splittringen kan skapa både ekonomiska och politiska obalanser och risker. Finansminister Anders Borg diskuterarde med banken Nordeas chefsekonom Annika Winsth.

Årets avtalsrörelse, som precis har startat, blir inte bara tidernas största utan kanske också värsta. Löner och villkor för över tre miljoner svenska löntagare i 550 avtal ska förhandlas fram under de närmaste veckorna. Förhandlarna ställs inför ovanligt svåra val och villkor bara drygt ett år efter den stora finanskraschen som skakat om ekonomierna i hela världen. Medverkade gjorde de båda ekonomerna Olle Djerf, fristående konsult och Håkan Frisén, prognoschef inom banken SEB.

Allt fler länder har ett växande problem med stora budgetunderskott och statsskulder. Förutom  fattiga länder i tredje världen ligger flera västeuropeiska kländer illa till. Det senaste exemplet är Grekland, som har akuta problem med ett skenande budgetunderskott och svällande statsskuld. Det växande skuldberget i världsekonomin diskuterades av förre statssekreteraren i finansdepartemnetet Jens Henriksson, nu medlem i direktionen för Internationella valutafonden IMF, Rutger Palmstierna, som i egenskap av fristående konsult analyserar finansiella risker i olika delar av världen, och Ekots ekonomikommentator Christer Hillbom.

Aktie istället för bonus. Så tänker amerikanska investmentbanken Goldman Sachs lindra kritiken mot bonuskulturen. I USA liksom i Europa har debatten om finansbranschens vidlyftiga belöningar som bidragit till finanskrisen nu mynnat ut i ett antal politiska beslut och regler. Den amerikanska finansektorn är på väg att regleras och inom EU har man kommit överrens om nya regler och nya gemensamma kontrollorgan. Storbitannien tar ett steg till och föreslår en särskild bonusskatt. Svenska nya reger gäller från 2010, som bland annat går ut på att man låser in bonusar i tre år. Detta ska minska risktagandet enligt Finansinspektionen. De nya regelverken diskuterades av finansmarknadsminister Mats Odell och Bankföreningens vd Kerstin af Jochnick.

Det här var den stora krisen som skulle förändra allt. Kapitalismen skulle dö, protektionismen öka och USAs ekonomiska dominans brytas till förmån för Asien som skulle bli världsekonomins nya motor. Men hur mycket av det har slagit in egentligen? Ett och ett halvt år senare har vi fortfarande samma finanssystem, världens ekonomiska centrum heter som tidigare London och New York, och än så länge styr inte Kina världen. Eller?

I Ekonomiekot Lördag Special på trettondagen frågade vi om och hur krisen har förändrat det globala samhället. Gäster var SCA:s vd Jan Johansson, finansmannen Mats Qviberg och Kristina Persson, styrelseordförande för tankesmedjan Global Utmaning och fd vice riksbankschef.

På fredagseftermiddagen fick 3 500 Saab-anställda i Trollhättan veta av ägaren General Motors att företaget läggs ned. De berörs direkt och brutalt. Men vad betyder Saabs nedläggning för hela svenska fordonsindustrin och för Sveriges roll i den globala världsekonomin. Medverkade gjorde professor Christian Berggren, förre Metallordförande Göran Johnsson och ekonomijournalisten Henric Borgström. Programledare Brita-Lena Ekström.

När konjunkturen bromsar in vågar ingen investera. Det gäller inte minst de stora internationella företagen. För entreprenörer och små och medelstora företag kan det vara tvärtom. För vissa blir krisen tillfället då man kan expandera, satsa och göra nytt. Modeföretaget Odd Molly:s vd Christina Tillman och kosmetikföretaget Oriflames grundare och styrelseordförande Robert af Jochnick medverkade.

"Klimatkrisen - mänsklighetens största marknadsmisslyckande". Så har den brittiske ekonomen, Nicholas Stern uttryckt sig i samband med sin så kallade Sternrapport, som han skrev 2006. Att klimatet har ett pris råder det ingen som helst tvekan om. Frågan är hur priset ska sättas och vem som ska betala. Behöver man till exempel ändra på beräkningen av tillväxt , BNP och behöver man nya globala institutioner som kan hantera beslut och åtgärder? Klimatet och ekonomin diskuteras av den internationellt välkände svenske miljöforskaren Johan Rockström och ekonomen Klas Eklund, nyutnämnd adjungerad professor vid Lunds universitetet.

Nouriel Roubini är kanske den mest kände av de ekonomer som går under epitetet Dr Doom. Redan för flera år sedan varnade denne domedagsprofet för att den amerikanska bostadslånemarknaden håller på att utvecklas till en spekulationsbubbla som kan sätta hela världsekonomin i gungning. Få trodde på honom den gången. I dag är han en världskändis, reser runt i hela världen, med nya budskap. I en exklusiv intervju i Ekonomiekot Lördag varnade han för en ny monsterbubbla. Kerstin Hessius, vd för Tredje Apfonden och Mattias Sundling, chefsekonom på HQ Bank kommenterade Roubinis analys av läget i världsekonomin och gav en lägesrapport om var vi står i dag ett drygt år efter finansmarknadens sammanbrott.

För ett par år sedan sköt matpriserna i höjden. I finanskrisens spår har världsmarknadspriset på livsmedel gått ner en aning. Men inte för alla och överallt. 20 miljoner människor i östra Afrika lider till exempel av akut brist på mat och över en miljard människor i hela världen hungrar. Protektionism, handelshinder, subventioner och ineffektivt jordbruk i de fattiga länderna är några orsaker till att alltfler tror att höga matpriser är något som vi får lära oss att leva med under lång tid framöver. Medverkande: Sveriges handelsminister Ewa Björling, Sida-chefen Anders Nordström och professorn i jordbruksekonomi vid SLU, Ewa Rabinowicz.

Investerare köper guld som aldrig förr och tillväxtekonomiernas centralbanker fyller på sina guldreserver. Det handlar inte om avgörande summor men trenden är tydlig; inte på 40 år har intresset för guld varit så stort som nu och priset bara stiger och stiger, nästan 30 procent bara i år. Så vad betyder det för världsekonomin att vi ser ut att gå in i en ny "guldålder"? Medverkade gjorde råvaruexperten Thorbjörn Iwarsson, chef för Handelsbankens råvaruhandel och ekonomen John Hassler från Institutet för internationell ekonomi vid Stockholms universitet. Jeffrey Christian, råvaruexpert på CPM Group i New York gav sin syn på den nya guldtrenden.

Ekonomiekot Lördag kl 11.40 i P1

Ekonomiekot Lördag 7 november 2009
Försöket att slå samman marknadsekonomins väst och kommunismens öst kan nu summeras. Vad har återföreningen kostat Tyskland och hur stora är de ekonomiska skillnaderna mellan öst och väst idag? Ekonomiekot Lördag Special granskade och diskuterade hur det står till i Sveriges största handelspartner och världens fjärde största ekonomi, 20 år efter Berlinmurens fall. Gäster hos Brita-Lena Ekström och Therese Larsson i Berlin: Lars G Josefsson, vd för Vattenfall och tidigare rådgivare till Tysklands förbundskansler Angela Merkel, Stephan Schütze, chef för den sydsvenska handelskammaren i Tyskland samt Johan Holmberg, tysklandschef för svenska Exportrådet. 
Läs mer om SRs övriga temaprogram: › Muren som föll

I den rika delen av världen tampas vi med arbetslöshet och förlorad köpkraft. I utvecklingsländerna är krisen en fråga på liv och död. När finanskris och lågkonjunktur slår till ställs alltså frågan på sin spets: hur står det till med solidariteten; erkänslan, hjälpen och omtanken med de som lider allra mest? Gästerna var Bengt Westerberg, ordförande i Röda Korset och Forum Syds Sven Elander.

Kina och USA, ett slags G2 i världen är störst och starkast i den globala ekonomin. De behöver varandra, men litar de på varandra, och kommer de att anpassa sig till varandra ?  En annan fråga är om den kinesiska framgången delvis beror på valutaeffekter. Ekonomen Christer Ljungvall, före detta forskare på Pekings universitet, och Gustav Rhenman, vd för fondbolaget AGI, medverkade.