Vi har 100 miljarder hjärnceller samman-kopplade med ett myller av nervtrådar, i en hjärna som ständigt jobbar, dag som natt.  Men trots att det är vårt viktigaste organ så är det också det vi vet minst om.

I drygt två veckor satsar Vetenskapsradion extra på hjärnan i programmet Vetandets värld. Elva program bara om hjärnan!

Seriens producent: Lena Nordlund

Om du hade möjlighet att äga 40 miljoner, men fick hålla tillgodo med 40 kronor. Hur skulle du då reagera?

Vad händer egentligen i hjärnan när man blir deprimerad - och varför är det så mycket vanligare att kvinnor drabbas av depressioner och ångest? Kan svaret finnas just i hur hjärnan ser ut?

I mer än 100 år har experterna försökt förklara vad som sker i vår kropp när vi drabbas av galenskap. Synliga tecken på galenskap är vanföreställningar, storhetsidéer, inre röster och verklighetsfrånvaro. Det har klassats som en sjukdom och kallats schizofreni, kluven själ.

Det var inte mer än ett drygt decennium sedan forskare upptäckte att vi har ett system av nervceller som fungerar som speglar - spegelneuron. När jag tittar på en person som gör någon viljestyrd handling, så aktiveras precis samma nervceller hos mig, som om jag själv skulle ha gjort handlingen. Det är en sort genväg i hjärnan som gör att vi lättare kan sätta oss in i och förstå andra människors handlingar och känslor.

Hjärncellerna har ett eget språk när de signalerar till varandra, och det språket består av små elektriska och kemiska impulser.

Vetandets värld idag handlar om både gamla och nya bilder av hjärnan. Vi får bland annat vara med när vår reporter Katarina Franck gör en magnetkameraundersökning på Akademiska sjukhuset.

Vad har kroppen med tänkandet att göra? Är det så att kroppens uppgift bara är att bära runt på en tänkande hjärna, eller finns det funktioner och mekanismer i våra kroppar som hör ihop med medvetandet?

I Vetandets värld idag får vi träffa hjärnforskaren och nobelpristagaren Eric Kandel, som delade sitt nobelpris med vår svenske Arvid Carlsson. Han har ägnat drygt 50 år åt att forska om minnet, och var den som såg att hjärnan rent fysiskt bygger om sig vid inlagring av långtidsminnen.

En septemberdag 1848 var järnvägsarbetaren Phineas Gage med om en fruktansvärd olycka, som kom att leda till en ny syn på hur vår hjärna fungerar.

Att tonåringar oftare tar risker och gör ”dumma saker” har sin alldeles naturliga förklaring. En hjärna som ännu inte är klar i de delar som har med omdöme och beslutsfattande att göra, parat med ett pådrivande hormonsystem kan bli en farlig kombination. Hos många är hjärnan inte mogen förrän i 25-årsåldern.