Vetandets värld sänds i P1 varje vardag 12.10, med repris 23.07.

Svenske forskaren Torsten Wiesel fick Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1981. När han blickar tillbaka på situationen ser han att ett pris med så stor prestige också skapar problem i forskarvärlden. Han är också förbryllad över den utveckling som hans eget forskningsfält, hjärnan och synen, tagit.

12 kranier från Rounala kyrkogård har blivit symbolen för kampen om de samiska kranierna. I ena ringhörnan: vetenskapen som ser samiska mänskliga kvarlevor som en guldgruva för historieforskning. I andra ringhörnan: sametinget och enskilda samer som anser att det handlar om gravplundring i rasbiologins namn.

Världens vidsträckta hav och tropiska regnskogar är effektiva att binda stora mängder koldioxid, och de kan därmed mildra växthuseffekten. Men det har alltid funnits en felande länk – omkring en tredjedel av koldioxiden från förbränning av fossila bränslen har på något obegripligt sätt försvunnit. Kanske finns åtminstone en del av svaret att finna i världens öknar.

Inget annat land har samma kärlek till robotar som Japan. I Vetandets värld försöker vi förstå varför.

Skrock är definitivt ingen vetenskap – ändå behåller skrocket sitt grepp om många, som tvekar att lägga nycklar på bordet eller gå under en stege. Oron kring talet 13 befästs också av till exempel det faktum att de flesta flygbolag inte har någon rad 13 ombord på flygbolagen.

Sir David Attenborogh berättar om varför han dröjde så länge med att ta ställning i klimatfrågan, varför fossil är så romantiska, och hur han spelade in en sexfilm med igelkottar i sin egen trädgård.

En studie från Visby lasarett visar att vårdkvaliteten blir bättre om patienten får ha eget rum. Nu byggs fler sjukhus om så att patienterna inte ska behöva dela sal.  

Möt fysikern och biologen som forskar på att ta fram nerver av plast, något som man hoppas ska kunna bli en teknik bland annat för Parkinsonpatienter.

De senaste par åren har det varit gott om artiklar och filmer på nätet som visar robotar som utfört handlingar de inte klarade tidigare.  En robot som kan simma som en fisk, robotar som arbetar i team och hakar i varandra för att bli till en större robot, och robotar som lagar sig själva – eller robotar som kan iaktta människor och apa efter det vi gör.

Massvaccineringen mot svininfluensan pågår just nu för fullt, under viss medial dramatik. Men hur har man agerat tidigare, vid andra stora pandemier, som exempelvis Ryska snuvan 1889?