Tema: Rovdjur
Ordet vargavinter fick dubbel mening i år - det blev riktigt kallt, medan vargjakten hamnade i hetluften. På Vetenskapsradions temasida om rovdjur hittar du alla våra varg-nyheter, men även nyheter om övriga rovdjur.
Efter jordbävningen
Karl Jean-Jeune från Port-au-Prince har deltagit aktivt i hjälparbetet efter jordbävningen på Haiti. Här skriver han för Vetenskapsradion om dagarna efter jordbävningen:
OM JORDBÄVNINGAR
Hur uppkommer en jordbävning? Hur fungerar egentligen Richterskalan? Vilka är de största skalven i Sverige och världen? Svaren hittar du här:
Vad vet du om nya influensan?
Hur mycket vet du om den så kallade svininfluensan? Testa dina kunskaper i Vetenskapsradions frågespel.
Läs mer om:
Veckomagasinet
Vetenskapsradions Veckomagasin sänds i P1 varje fredag 13.20, med repris lördag 01.15 och söndag 08.05.
Vargstammar, kängurumetoder och styrda forskningspengar
Fem nya miljarder lovar regeringen att satsa på forskning - men regeringen ska själv bestämma vad en tredjedel av pengarna ska gå till. Den inavlade svenska vargstammen har en ny möjlighet att kunna hämta sig, efter att en ny hane kommit till landet. Men nu höjs återigen röster för att börja skjuta av vargarna. För tidigt födda mår bättre av att bäras direkt mot huden, än av att ligga i kuvös, nu hoppas forskare att metoden sprids även i sverige.
Forskningspengar som styrs av regeringen
Om Regeringens forskningssatsning
Om en knapp vecka så får vi veta vad regeringen har för planer med svensk forskning. På torsdag så presenteras nämligen den så kallade forsknings- och innovationspropositionen. Men redan har en hel del av innehållet blivit känt – och ett av de mest kontroversiella förslagen som kommer att finnas med är att 1,8 miljarder, en tredjedel av de pengar som ska förstärka forskningen, ska styras av regeringen – och inte av forskarna. Regeringen har bland annat bestämt att en halv miljard ska öronmärkas åt medicinsk forksning, till exempel stamcellsforskning, diabetes, cancer och alzheimersforkning.
Och det här är något som har väckt ont blod hos forskare i landet.
Vargstammen hämtar sig
Om vargstammen i Sverige
Det kan vara på väg att ljusna lite för vargstammen i sverige. I veckan kom nämligen beskedet att en invandrad varghanne etablerat sig i landet, tillsammans med en tik, vilket kan göra att nya gener förs in i den svårt inavlade vargstammen. Men vargen är ett kontroversiellt ämne i sverige, och så sent som igår uttalade sig inen mindre än kung Carl Gustav, som ansåg att vi måste börja fundera på att skjuta av vargar eftersom de äter mycket och förökar sig snabbt.
Smarta datorer
Datorer har kommit ett steg närmare att kunna klara det så kallade Turing-testet, för att avgöra om en maskin kan sägas ha intelligens. Turingtestet går i korthet ut på att en person får chatta med dels ett datorprogram, dels en annan människa. Om hon inte kan avgöra vem som är datorprogrammet och vem som är den verkliga människan, så kan programmet sägas ha intelligens. Vid en tävling på universitetet i Reading i Storbritannien så lyckades ett av programmen lura 3 av 12 människor, det bästa resultatet hittills.
Vill du själv pröva att chatta med det vinnande på programmet? Gå in på www.elbot.com och testa!
Nya riktlinjer för kängurumetoden
Om vård av för tidigt födda
Kängurumetoden är ett sätt att vårda för tidigt födda barn som kom till i Colombia på 70-talet. Den innebär att föräldrarna bär barnet nära kroppen. Och i utvecklingsländer, där det ofta är brist på kuvöser används metoden alltmer. Värre är det i industriländer, där metoden används alldeles för lite, med tanke på att forskning visat att den är mer fördelaktig än kuvöser. Därför vill också Världshälsoorganisationen, WHO ändra sina riktlinjer för kängurumetoden, vilket vi kunde rapportera om i veckan. Ann-Britt Heinemann är sjuksköterska och har jobbat i nio år på neonatalavdelningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Och hon ser stor skillnad på barnen som vårdas med kängurumetoden.
Mer om - Veckomagasinet
Forskarvärlden bakom juridiken
I Vetenskapsradions veckomagasin tittar vi närmare på två juridiska knäckfrågor: först en etikforskares syn på rättegången mot den dråpmisstänkta barnläkaren sedan om den amerikanska rättsprocessen där de vill reda ut om företag och forskare ska kunna ha patent på gener. I programmet hörs också om hur granbarkborrens amerikanska kusin tallbarkborren tar död på de olympiska skogarna i Kanada.
Vattenånga i stratosfären viktigt
Vetenskapsradions veckomagasin om forskning som visar att mindre vattenånga i stratosfären högt upp i luften minskat den globala uppvärmningen, om hur förorenat vatten i Haiti och Afrika kan renas, om svininfluensavaccinet och dess biverkningar i Europa.
Twittrande kan hjälpa Haitier,
och IPCC har gjort bort sig igen
Sociala medier som Facebook och Twitter kan vara till stor nytta i katastrofens Haiti. De många dödsoffren behöver inte begravas snabbt på grund av risk för någon smittspridning – men kanske av andra skäl. Vi pratar med en glaciologiprofessor om den senaste missen av FN:s klimatpanel och tittar bakom kulisserna på den nya tidens digitala 3D-biograf.
Kommentera här
Gnidande plattor bakom jordbävning
I veckomagasinet den här veckan svarar vi på frågorna: Hur kunde jordbävningen i Haiti bli så kraftig? Hur transporteras transplantat egentligen? och går det att sova ikapp förlorad sömn?
Vargavinter i obduktionssalen
Veckomagasinet om obduktion av vargar, stort steg i forskning kring landlevande rovdjur och misslyckad svininfluensa kampanj i Frankrike.
Vetenskapsåret 2009: Ardi, influensa, marsvatten och protonkrockar
Under 2009 fick vi stifta bekantskap med den tidiga människosläktingen Ardi, som levde i Etiopien för 4,4 miljoner år sedan. Acceleratorn LHC som var så trögstartad förra året slog nu världsrekord i protonkollisioner med hög energi. Och för första gången upptäcktes flytande vatten någon annanstans i universum än på jorden, nämligen på mars. Det är några av ämnena när Vetenskapsradion lyssnar tillbaka på 2009.
Jultips och tävling om året som gått
Vetenskapsradions Veckomagasin får en direktrapport från Klimatmötet i Köpenhamn. Vi får tips på julklappar med vetenskaplig anknytning, och även på vad som funkar mot julens fläckar av glögg och flottig skinka. Och så presenterar vi Vetenskapsradions nyårstävling: Sex frågor från vetenskapsradioåret som gått.
Nobelveckans veckomagasin
Veckomagasinet i Nobelveckan genomsyras av Nobelnyheter. Dels om hur årets medicinpris kan hjälpa cancerforskningen. Men även om Bosse Lindqvists dokumentärfilm om 1976 års medicinpristagare, Carleton Gajdusek, som dömts för pedofili.
Dessutom får vi höra mer om högljudda klassrum, som ger lärare röstproblem.
Debatt om mobiltelefoni och cancer
Vetenskapsradions veckomagasin tar denna vecka upp en ny, kritiserad studie om mobiltelefonprat och risk för hjärntumörer.
Vi får också veta mer om de olika karaktärerna hos årets Nobelpristagare. Vetenskapsredaktionen har besökt några av dem i USA, Frankrike och Israel.
Unikt dinosaurieskelett, LHC-krock och Climategate
Veckomagasinet berättar om ett unikt dinosaurieskelett i Uppsala som ska kopieras för att också hamna på museum i Japan. Programmet utreder även det som av vissa har kommit att kallas för "Climategate". Dessutom var detta veckan då de första lyckade partikelkrockarna i Large Hadron Collider (LHC) i Schweiziska Cern skedde.
Vetandets värld 8-12 februari
MÅN: Experiment Himmerfjärden – om vägen mot en renare Östersjö.
TIS: Vem ska avgöra dopningsfallen – juridiken eller idrotten?
ONS: 200 år av medicinsk forskning.
TORS: I fokus: Marie Lilieqvist, om vaccinbiverkning.
FRE: Vancouver, föredöme inom stadsplanering.
Vetandets värld sänds i P1 varje vardag kl 12.10, med repris kl 23.07.
Senast publicerat:
Vetandets värld
Vetandets värld sänds i P1 varje vardag 12.10, med repris 23.07.
Senast publicerat:
Veckomagasinet
Vetenskapsradions Veckomagasin sänds i P1 varje fredag 13.20, med repris lördag 01.15 och söndag 08.05.
Vetenskap i poddradion
Kontakta oss
Vetenskapsredaktionen
Sveriges Radio
Box 1552
751 45 Uppsala
Tel: 018-17 40 00
E-post: vet@sr.se
