Klarar medierna kolla politikernas lögner?
Statsminister Fredrik Reinfeldt kom med falsk statistik i partiledardebatten i SVT:s Agenda nyligen. Men det dröjde ett dygn innan medierna korrigerade nyheten - då med hjälp av finansminister Anders Borg. Gjorde politikerna journalisternas jobb? Vi undrar hur det står till med kvaliteten på den politiska journalistiken.
I USA är det annorlunda. När Barrack Obama höll sitt stora tal i veckan gjorde Washington Post faktakontroll i realtid och publicerade på sin webbsida och St Petersburg Times har tagit fram en ”Truth-o-Meter” som bedömer politiska utspel på en skala från sant till falskt. Vi pratar med Matthew Waite som är en av hjärnorna bakom sajten som 2009 belönades med Pulitzerpriset.

Den så kallade 35-åringen anländer till Malmö tingsrätt. Foto: Scanpix Uthängd "35-åring" förlorade i rätten
I veckan friades Sydsvenskans förre chefredaktör Hans Månson i ett förtalsmål. Det handlade om rapporteringen i samband med jakten på Anna Lindhs mördare, och spekulationerna kring den så kallade 35-åringen, som först misstänktes men sedan friades helt. Vi berättar om rättegången, vad som stod på spel, men också vad som händer i nyhetsfabriken under en sådan mördarjakt. Var tar de normala etiska principerna vägen?

Förvirrande skur av opinionsmätningar
Kring förra helgen kom flera opinionsundersökningar om väljarsympatierna inför höstens val - och de visade helt olika resultat. I en knappade Alliansen in på oppositionens ledning, i en annan drygades den ut. Professor Henrik Oscarsson kritiserar mediernas sätt att presentera opinionsundersökningar - det duger inte att slå upp en undersökning stort utan att hålla koll på de andra.

Rykten och medieläckor i Saab-spelet
I rapporteringen om Saab har det svenska bilmärket dödförklarats med gravstenar på förstasidorna ena stunden, bara för att återuppstå i nästa, när förhandlingarna har fortsatt.
I Trollhättan märks en väldig trötthet när det gäller kontakten med de ständigt närvarande journalisterna, vissa säger sig ha utvecklat en ”journalistallergi”.
Rapporteringen väcker också frågor om källkritik och det har talats om ett cyniskt spel där de olika aktörerna förhandlat till sig positioner genom utspel och läckor i medierna.

Författaren Emre Güngör, t v, hotades med pistol. T h medförfattaren Nima Dervish. Foto: Scanpix Pistolhot mot författare möttes av - tystnad
Emre Güngör är medförfattare till boken ”Varför mördar man sin dotter?”, där män som utfört så kallade hedersmord intervjuas. Han trängdes i september in på en toalett och hotades med pistol av brodern till hedersmördade Fadime Sahindal. Nyligen dömdes brodern till två års fängelse. Men för Emre Güngör och medförfattaren Nima Dervish är den stora frågan varför knappt någon har skrivit om de allvarliga hoten.

Anna Serner, Tidningsutgivarna. Foto: Scanpix. Nya tongångar om gratiskranen för nyheter
Det senaste halvåret har diskussionen om betalning för journalistik på nätet vänt. Gratis är inte självklart längre. Nu är det dags att testa att ta betalt. Det säger en en rad mediechefer när Medierna frågar. Allt började med att mediemogulen Rupert Murdoch i somras sa att det var dags att ta betalt på nätet. Nu följer även svenska medier efter. Tidningsutgivarnas VD Anna Serner tror att många av medlemsföretagen nu kommer att testa betalt i någon form.

Råare bilder bättre för Haiti?
Jordbävningen i Haiti har fått tidningar som Expressen och Aftonbladet att slå fast att vanliga etiska begränsningar för bildpublicering inte längre gäller. Lidandet är så stort att det måste få synas rakt och rått även i svenska medier. Och i Expressen skriver journalisten Marie-Louise Samuelsson att hon tycker det är onödigt att skicka alla dessa journalister till Haiti, skänk pengarna till bistånd istället, tycker hon. Vilken betydelse har bilderna av ett krig eller en katastrof? Ska man censurera eller visa den råa sanningen?

Anders Knave, chef för TV3 Elakt mot kocken
I TV3-programmet ”Kniven mot strupen” går stjärnkocken Alexander Nilsson hårt åt en rad svenska krogar med bristande kvalitet. Nu talar några av dem om en stämning eftersom de anser sig ojuste behandlade, bland annat har de blivit tillsagda att låta skiten i köket vara så att den kunnat hamna i TV. Andra håller med om att tv-teamet nog anpassade verkligheten till dramaturgin en del, men å andra sidan - de väntade sig inget annat. TV3-chefen Anders Knave förnekar att något fel begåtts - men påpekar också att en reality-serie är något annat än en dokumentär.

Uteliggarnas tidning i Malmö föll offer för påtryckningar Uteliggartidning vågade inte utmana scientologerna
Reportern Mikael Funke skrev en artikel till de hemlösas tidning i Malmö, Aluma, om resultatet av Uppdrag gransknings undersökning av Narconon, som har anknytning till scientologerna. Men artikeln publicerades aldrig. I Medierna undersöker han varför - och får höra en berättelse om  påtryckningar från scientologerna och ovilja inom Alumas egen organisation.

Naziterrorgrupp eller mediabluff?

Aftonbladet avslöjade i julas att en nazistgrupp planerade attentat mot riksdagen, statsministern och UD. Finansieringen skulle ske genom försäljning av en stulen skylt från Auschwitz. Men andra personer trädde snart fram som hävdade att hela historien var en bluff. 

Vi har tittat närmare på den märkliga historien om Auschwitzskylten och den nazistiska konspirationen med planer på mycket allvarliga attentat - som å andra sidan utmålats som en tidningsanka, ihopljugen för pengar, av en avhoppad nazistledare.

Trond Sefastsson friad - åklagaren vill ha lagändring

Trond Sefastsson i hovrätten I veckan kom hovrättsdomen i en av de riktigt stora journalistskandalerna - fallet med den mutanklagade före detta TV4-journalisten Trond Sefastsson. I tingsrätten fälldes han för mutbrott, men i hovrätten frias han nu från mutåtalet. Hovrätten konstaterar helt enkelt, till skillnad, från tingsrätten att han inte är arbetstagare på TV4 - och därmed kan han inte dömas för mutbrott.

Åklagare Malin Palmgren är besviken och önskar en lagändring medan Tronds kollega och vän Olle Rossander talar om åklagaren och medierna som förlorare.

Vargjakt gav mediestorm

Vargjakten väcker känslor. Den första licensjakten på varg i landet på 45 år har väckt starka känslor - i vissa fall har det gått helt överstyr. Debattforum har stängts på grund av de hätska kommentarerna, tidningar bojkottas, en fotograf har blivit hotad och jägare uppmanas att vara försiktiga med att ställa upp med namn och bild på grund av riskerna. Vi gav oss ut i vargskogen för att ta reda på vad det är som händer. Varför väcker vargen sådana känslor?

Medieklimatet hårdnar i Danmark efter terrorattacker

Satirtecknaren Kurt Westergaard attackerades i förra veckan i sitt hem av en yxbeväpnad man från Somalia, som enligt danska säkerhetspolisen ska ha kopplingar till terroriststämplade Al-Shaabab och till al Qaida. Återigen väcks frågan om Jyllands-Postens satirteckningar 2005, och hur de påverkat förhållandet mellan det moderna samhällets höga krav på yttrandefrihet, och grupper av radikala islamister. Medierna har besökt Danmark efter attacken på Westergaard,  och där verkar klimatet snarare ha hårdnat och självcensuren blivit större efter publiceringen. Vi talar också med Säpos Mats Paulsson, chef för kontraterrorismenheten.

Politisk TV-reklam inte längre tabu

Nu vill partierna göra TV-reklam

I år är det riksdagsval och det första riksdagsvalet i Sverige där partierna får sända partipolitisk reklam i svensk markbunden tv. Partipolitisk reklam i TV har varit en omdebatterad fråga under lång tid i svensk inrikespolitik. Nu ser vi en totalvändning. I dag säger sex av nio partier att de ska göra reklam i tv4 inför årets riksdagsval. Det visar en rundringning som Medierna har gjort.

Till och med Socialdemokraterna, som senast i våras skrev en debattartikel där de menade att partipolitisk tv-reklam är ett hot mot demokratin. De enda riksdagspartier som är helt säkra på att de inte kommer göra reklam i TV4 inför valet är Vänsterpartiet, men skälen handlar främst om ekonomi. Hade de haft en större budget hade även de använt sig av erbjudandet från TV4, enligt presschefen Jenny Lindahl Persson.

Dödad i ny Gazaattack

Gazarapporteringen ett år senare

Ett år har gått sen den israeliska offensiven mot Gaza - som krävde 1 400 palestinska dödsoffer - och 13 israeliska - och - som ni bland annat kunde höra om här i Medierna - så stoppade den israeliska armén journalister som ville in och rapportera om striderna.

Vår reporter Terje Carlsson har träffat den unge tv-reporter som medan resten av världspressen hölls utanför kunde rapportera dygnet runt inifrån Gaza. Ayman Mohyeldin, reporter hos Al Jaziras engelska sändningar, är kritisk till hur internationella medier beskrev kriget för ett år sedan – och till hur bevakningen sker idag.

Men vi kan också berätta om palestinska journalister som under hot om våld hindras att rapportera om övergrepp som Hamas begår.

Foto: Scanpix, Pontus Tideman, Josefin Casteryd Veckans program är en årskrönika där vi samtalar med tre av det gångna årets mest uppmärksammde medieprofiler; Åsa Linderborg, kulturchef på Aftonbladet, Andreas Ekström, författare och kulturreporter på Sydsvenska dagbladet samt Emanuel Karlsten, före detta webbredaktör på Dagen, men nyrekryterad redaktör för Expressens sociala medier.

I programmet talar vi om 2009 års stora mediehändelser. Om årets stora strider kring organstölder, Sverigedemokraterna och IPRED. Vi tittar även tillbaka på hela 00-talet och pratar om de nya mediernas makt och utbredning samt diskuterar Googles makt och hur man ska kunna ta betalt för journalistik.

Seymour Hersh. Foto: Giorgio Montersino. "Medierna" har hälsat på hos den legendariske journalisten Seymour Hersh. Under 40 år har han utmanat makten i USA med sina avslöjanden och i en ålder En av bilderna som kablades ut efter Seymours Hersh avslöjande om tortyr i fängelset Abu Ghraib i Irak. Foto: Scanpix. av 72 år jagar han fortfarande efter obehagliga sanningar. Hans första stora avslöjande var My Lai-massakern 1969 där över 500 civila vietnameser dödades. Sedan har avslöjandena avlöst varandra och ett av hans senaste stora scoop var om tortyren i Abu Ghraib-fängelset. Seymour Hersh är i sig ett stycke journalisthistoria som ständigt väcker debatt, hyllad av många men också kritiserad och ifrågasatt. Hersh är ideligen upptagen med arbete och samtidigt lite svårflirtad när det gäller intervjuer men Katarina Andersson tog sig ändå till hans lite stökiga, gamla kontor i Washington.

Seymour Hersh, som också går under den dramatiska beteckningen ”USA:s siste reporter” arbetar med en typ av journalistik som har kommit allt mer i kläm under de senaste åren, nämligen grävandet. Sedan Internet kom och Anna Serner, VD Tidningsutgivarna. Foto: Scanpix. journalistik plötsligt blev gratis är det den undersökande journalistiken som det dras in på först hos de pressade tidningsredaktionerna. I veckans program hör vi hur Seymour Hersh ser på den granskande journalistikens framtid och hur han tror att man kan tjäna pengar på den. Vi har också talat med Anna Serner, VD för organisationen Tidningsutgivarna – som representerar svenska tidningsägare – om hur man ska kunna ta betalt för det innehåll man producerar.

Jan Guillou och Peter Bratt med ett uppförstorat dokument som visar hemliga underättelserapporter i samband med IB-afffären. Foto: Scanpix. IB-affären åter i händelsernas centrum
Det är nu 36 år sedan IB-affären avslöjades men de senaste månaderna har den åter hamnat på tapeten när de inblandade anklagar varandra för lögner och svek. Senast var det Cissi Elwin, VD för Svenska filminstitutet som anklagade Jan Guillou för att ljuga av i en debattartikel på DN-kultur. Hon anser att Jan Guillou svärtar ner hennes far, Göran Elwin på ett lögnaktigt sätt, när han anklagar honom för att ha begått mened under IB-rättegången. Medierna tittar den här veckan närmare på anklagelserna för att se om det går att komma fram till någon sanning.

PR-utbildning på JMK
På JMK i Stockholm, där Sveriges äldsta journalistutbildning finns, har man startat en ny utbildning som kallas Medieproduktion. Utöver journalistik är kursen inriktad på att utbildar reklamare, PR-konsulter och en rad andra yrkesroller inom media. De som arbetar med den nya utbildningen är skolan journalistiklärare och en av dem har vägrat undervisa på den nya kursen. Den nya utbildningen har väckt reaktioner bland både studenter och lärare som tycker att journalistik och PR blandas ihop på ett sätt som förändrar synen på journalistyrket.

Gunilla Herlitz – en boss med fokus på förändring
Gunilla Herlitz. Foto: Scanpix. Sveriges tyngsta morgontidning, Dagens Nyheter har fått en ny chef med hårda nypor. Gunilla Herlitz primära uppgift var att göra tidningen lönsam och med det som fokus har hon rivit upp det gamla för att bereda plats för det nya. Efter ett antal år då DN har betraktats som en stor koloss i behov av stora förändringar var en ny chef med vilja att förändra efterlängtad. Trots detta har hennes förändringar väckt starka reaktioner både inom och utanför redaktionen. Medierna har träffat den nya VD:n och chefredaktören för att ta reda på vart tidningen är på väg.