Hör Vladislav Savics tre program fredagar kl 11.03 med start 26 juni.

Varför upplevs Putins Ryssland som ett allt större hot i väst och inte minst i Sverige och är det verkligen befogat att tala om Ryssland som en potentiell fiende? Varför fascineras och skräms vi så mycket av Rysslands starke man, premiärministern Vladimir Putin?

Det är några av frågorna som blivit alltmer aktuella, att döma av den svenska försvarspolitiska debatten. Politiker, försvaret, ledarskribenter och krönikörer talar i dag om det ryska hotet ur olika perspektiv. Men är det verkligen vi som är hotade eller är det tvärtom?

Ryssarna uppfattar att det är väst, med NATO och EU i spetsen, som hela tiden närmar sig deras gränser. USA planerar ett missilförsvarssystem alldeles inpå Rysslands närhet.

I Sverige talar en del om det ryska hotet i Östersjön. I Ryssland pekar man på att nästan alla Östersjöländerna i dag, antingen är NATO-länder eller nära lierade med NATO. Är Östersjön i själva verket mer västligt än någonsin tidigare?

I Moskva ser man Sverige som ett av de mest antiryska länderna inom EU i dag.

20 år efter murens fall och efter tio år med Putin vid makten råder återigen ett slags kallt klimat i förhållandet mellan Ryssland och väst.

Ur historiskt perspektiv påminns vi svenskar i dagarna om en rad bittra minnen, nu när det gått exakt 300 år sedan striden i Poltava och 200 år sedan Sverige förlorade "sin" finska "rikshalva" till ryssarna. Har dessa historiska händelser påverkat just oss i fråga om synen på Ryssland? Finns det rent av dolda intressen i väst att måla upp Ryssland som en hotande makt?

I programserien "Putin och Rysskräcken" söker vi svar på alla dessa frågor, med hjälp av svenska, ryska och andra internationella politiker och experter.

Det första avsnittet i serien ger en tillbakablick från kalla krigets slut och fram tills Putin kom till makten. (26 juni).

Det andra avsnittet skildrar det försämrade rysk-västliga förbindelserna. (3 juli)

Det sista avslutande programmet handlar nästan uteslutande om de svensk-ryska förbindelserna och de båda ländernas intressen i närområdet. (10 juli)

Producerat av Sveriges Radios tidigare Moskvakorrespondent Vladislav Savic.

Ryssarna uppfattar att det är väst, med NATO och EU i spetsen, som hela tiden närmar sig deras gränser. USA planerar ett missilförsvarssystem alldeles inpå Rysslands närhet.

I Sverige talar en del om det ryska hotet i Östersjön. I Ryssland pekar man på att nästan alla Östersjöländerna i dag, antingen är NATO-länder eller nära lierade med NATO. Är Östersjön i själva verket mer västligt än någonsin tidigare?

Det sista avslutande programmet handlar nästan uteslutande om de svensk-ryska förbindelserna och de båda ländernas intressen i närområdet.

Varför upplevs Putins Ryssland som ett allt större hot i väst och inte minst i Sverige och är det verkligen befogat att tala om Ryssland som en potentiell fiende? Varför fascineras och skräms vi så mycket av Rysslands starke man, premiärministern Vladimir Putin?

Det är några av frågorna som blivit alltmer aktuella, att döma av den svenska försvarspolitiska debatten. Politiker, försvaret, ledarskribenter och krönikörer talar i dag om det ryska hotet ur olika perspektiv. Men är det verkligen vi som är hotade eller är det tvärtom?

I programserien "Putin och Rysskräcken" söker vi svar på alla dessa frågor, med hjälp av svenska, ryska och andra internationella politiker och experter.

Det andra avsnittet skildrar det försämrade rysk-västliga förbindelserna.

Producerat av Sveriges Radios tidigare Moskvakorrespondent Vladislav Savic.

Varför upplevs Putins Ryssland som ett allt större hot i väst och inte minst i Sverige och är det verkligen befogat att tala om Ryssland som en potentiell fiende? Varför fascineras och skräms vi så mycket av Rysslands starke man, premiärministern Vladimir Putin?

Det är några av frågorna som blivit alltmer aktuella, att döma av den svenska försvarspolitiska debatten. Politiker, försvaret, ledarskribenter och krönikörer talar i dag om det ryska hotet ur olika perspektiv. Men är det verkligen vi som är hotade eller är det tvärtom?